Skogsrå och Sopström

I tystheten flyter jag långsamt. Obevekligen tryckt nedåt i en ström fläckad av gift. Lugn och ensam.

I stillheten kommer poesin.

I periferin, i dimman, fladdrar som ett vitt segel förbi.

I synfältets ytterkant...

I mitten, blott skylt, ogreppbart för blicken är det.

I centrum för synen fladdrar, stannar och flyktar det vita tyget fortfarande.

I slutet av synen tonar musiken ut